Nosotras somos estudiantes de espanol en San pedro la laguna
Kategori: Del 3
Dags att sätta sig i skolbänken! Vi har bosatt oss i San Pedro La Laguna, en liten by intill vulkansjön Lago Atitlán. Med utsikt över sjön och de höga vulkanerna böjer vi spanska verb i skuggan under ett halmtak. Vår lärare Lois är bara 21 år, men en av de mest pedagogiska lärare vi haft. Redan från dag 1 pratar Lois bara spanska med oss och även om det är spanska för en 4-åring känner vi oss lika stolta varje dag då vi går hem efter skolan. Vi sitter under Lois halmtak mellan 8 och 12 på förmiddagen och ser honom skriva spanska glosor på den lilla svarta tavlan. Efteråt äter vi lunch och renskriver lektionsanteckningarna. Sen går vi till en ny restaurang för en kopp kaffe och läxläsande. Efter det gör vi någon utflykt och sen avslutar vi dagen med middag och sista-minuten-plugg om det finns något kvar att göra.
Mycket av vår vecka i San Pedro går med andra ord åt till att böja verb och äta mat. Men vi gör det med lycka i ögonen. Maten är fantastisk (mycket lokalodlat och mycker vegetariskt tack vare alla gamla hippies som slagit sig ner i byn), kaffet är makalöst (odlat in på knuten) och att läsa en intensivkurs i spanska lär oss mer än vad en termin i Sverige skulle ha gjort. Byn är liten och gatorna smala som stigar. Vi trivs som fisken i vattnet!
Sista dagen får vi hålla ett tal inför resten av skolan och även om vi mest pratar om våra systrar och hur vädret i Sverige är såhär års, så känner vi oss sjumilakliv närmre befolkningen i Centralamerika än vad vi gjorde bara en vecka tidigare.
Elins avslutningstal på San Pedro Spanish School.
Spanskaplugg med lunch i gräset...
...följt av spanskaplugg med kaffe och pannkaka i skuggan...
Mellan kaffesörplandet och matmumsandet paddlar vi kajak till närliggande byar, simmar i sjön, tar båten till Santiago och San Marco och går på kvällskurs i salsa. På lördagen innan vi ska åka vidare bestiger vi en av vulkanerna runt sjön. Den är 3020 m hög och trots otränade ben är vi i paradiset hela de 6 timmarna upp och ner – på stigen ligger nymogna avokados och på sidan växer solmogna kaffebönor. Kan man som vandrare vara mer lycklig än när det växer avokados i skogen?!
Kajakpaddling.
Spanskstudenter på eftermiddagspaddling.
Höga vulkaner och söta byar omgärdar den stora sjön.
Elin en tidig morgon innan skolan börjar.
Simtur!
Lago Atitlán saknar utflöden och de senaste åren har sjön stigit med flera meter, med följden att flera hus svämmat över och att befolkningen tvingas allt längre upp på vulkansluttningarna.
Tydlig vägmarkering.
Expeditionstruppen tillsammans med guiden Dominique.
Vandringen går igenom kaffeplantage och avokadoträd.
Kaffebönor - räddningen på varje måndagsmorgon!
Glada vulkanbestigare har nått toppen.
Efter en vulkanbestigning känns det okej att spendera rätt många timmar i hängmattan...